Våren blommar i Gislövs stjärna!

Igår drog Nisse till det vårsköna Gislövs stjärna. Om ni inte har varit där så åk dit och gör det bums. När Ingela och jag ska åka till vår närmaste "skog" så åker vi dit. Nu är området översållat av vitsippor. Det är ett härligt ställe att ta vårpromenader i. Just nu täcks golvet av vitsippor och åter vitsippor. Ja en och annan nunneört, doftviol, lungört med mera hittas också. Men det vita havet dominerar verkligen! Fåglarna kommer på bred front nu. Svalor surrar överallt nu och de första näktergalarna sitter och kluckar lite varstans nu. Härligt att maj har kommit!

Nyutslagna boklöv:

Strax norr om stjärnan breder Glimminge hallar ut sig med vidsträckta lite torra betesmarker. Ja torra och torra. Landskapet sträcker sig ända bort mot Glimminge gård och är perforerat med små blöthål. I blöthålet spelar just nu klockgrodor. De hörs när de trumpetar ut sina bop bop bop! Jag har aldrig sett någon. Men de låter trevligt. Förra året var vi med och röstade i "European Bombina Song Contest". Ett svenskt bidrag från Kullaberg vann förra året. Får se om de kör tävlingen i år igen! Ja så finns där ju lövgrodor. Men de sitter ju snart överallt här nere. På Glimminge hallar blommar även backsippa.

Idag har Ingela målat om den gamla betongväggen som är stommen i vårt växthus. Det är en gammal vägg som vi utnyttjade som grundstomme när vi byggde. Väggen hade den så kallade färgen Bornholmsröd, vilket är en lite knepig orangeröd färg. Nu är den färgen historia! Av lite nostalgi gick vi igenom gamla bilder på datorn och kunde jämgöra vad som hänt på ett år.

18 mars 2009: första spadtagen för växthusgrunden.

28 mars 2009, grunden muras upp.

28 mars 2010: Växtbäddarna är klara att börja användas.

En Valborgskväll med Sara Lind

Valborgsmässoafton tillbringade vi på Gästis i Hammenhög. Det vankades valborgsbuffé med efterföljande underhållning av Sara Lind. Det var faktiskt rätt skönt att trotsa sedvanliga eldar för att istället sätta sig inomhus under tak. Som vanligt var det ju sedvanligt rätt blåsigt och kallt ute denna afton. Som alltid på valborg. Maten smakade som vanligt ypperligt. Nisse vågar inte koka sparris hemma längre med rädsla för att bli jämförd med den perfektkokta som vi bjöds på. Med citrongravad lax oxh parmesanost blev man lite lycklig. Torskrygg till huvudrätt var också jättegott. Ingela som inte gillar pepparrot fick nog omvända sin lilla vanföreställning. Nisse erbjöd sig att ta hennes pepparrotsknuta, men si hela knutan gick ner med god aptit tillsammans med den utsökta torsken. Efterrätten gick i rabarberns tecken. Ah! Sparris och rabarber luktar verkligen vår!

Underhållningen efteråt var alldeles lagom trevlig och passade både supén och Gästis väldigt bra. Sara Lind med ackompanjemang (det var ett svårt ord) på piano sjöng romantiska evergreenlåtar med lite 30-talsstuk. Vi gick till sängs mätta och mycket nöjda samt utan en pådragen valborgsförkylning!

Ingela går på EPO

Ingela stretar på här hemma i Vallby. Hon är lite tokig min Ingela. Hon har ju aldrig tid med att vara sjuk. Nu måste hon hinna göra så mycket som möjligt innan operationen. Sen får hon knappt lyfta ett mjölkpaket. Men hon blev ju rejält bloddopad på lassarettet och fick rejält med antibiotika. Så nu går hon på bloddoping och ren jävla tjurighet. Massor ska hinnas med innan operationen. Efter operationen blir det en månads stilla liv. Åtmonstone för Ingela...

I helgen monterade vi ihop en ny drivbänk. Dessutom kalasade vi på våra egna svartrötter som har stått ute hela vintern. Goa vårprimörer. Vi har sedan påsk kokat tre omgångar egen svartrot. Visst är det gott. Men det har varit mycket pyssel för väldigt lite. Dom vill växa i lätt stenfri jord. Lera går inte och stöter de på en sten så delar de på sig. Vi har bestämt att vi ska köpa våra på ICA i framtiden. Det är ju så mycket annat man ska odla.

Livet tar sina sidospår ibland

Livet tar verkligen sina sidospår ibland. Men lättade och åter lyckliga så vet vi att allt ska bli som vanligt igen. Ingela blev dålig förra helgen. Ingela är ju ingen vekling precis och ibland är hon en riktig tjurskalle. Men i tisdags morse lyckades Nisse ändå beordra henne till vårdcentralen i Borrby. Hon åkte inte utan ett visst tjat. Men Nisse har tränat bra på "arga leken" och fick till slut ta till sitt strängaste pokerfejs. Väl på vårdcentralen så blev hon ganska snart vidarehänvisad till Ysta lassarett. Ingela har en stor muskelknuta i magen som har vuxit sig så stor att den tränger på urinblåsa med mera. Det blev stort pådrag med prover och skiktröntgen. Men tack och lov så konstaterade dom att det inte var någon farligare cancer eller liknande. Den gör bara ont eftersom den är stor trycker på andra organ. Dessutom var Ingelas blodvärden riktigt dåliga. Så Ingela fick ligga kvar ända till i fredags då gräsänklingen Nisse äntligen fick hämta hem sin Ingela. Efter att Ingela fått nytt blod så är hon nu piggare än vanligt. Nu väntar bara en  operation som kommer att ske inom de närmaste två veckorna. Till Ingelas fasa så är hon beordrad att vara stilla i minst en månad efter operationen. Inget arbete utomhus, inga tunga lyft. Kan ni se Ingela sitta still en dag? Ingela kommer att bli galen. Men det ska vi nog kunna hantera här i Vallby!

Samma dag som Ingela krokig av magknipskulle ner till Borrby vårdcentral i tisdags så kom vår snickare och började med vår fasad. Han jobbade ett par dagar och har fått upp det mesta av isoleringen på huset. Det ser redab snyggare ut även utan puts. Vitt hus med blåa prickar! Innovativ design! Huset ska isoleras utvändigt, det ska nätas och sen ska det putsas utvändigt. Äntligen är han igång med fasaden!

Idag har vi haft en skön dag i trädgården. Efter en vecka av låg energi av förklarliga själ så sprudlade arbetsglädjen idag! Vi fördelade det bra på så sätt att Ingela var glad och Nisse arbetade. Nisse satte ett nyinköpt äppelträd, satte första potatisen, beskar rosor, krukade om squash och vaxbönor, lagade sprickor i orangeriets gamla betongvägg.

Digital exil i Vallby

Vi vet inte om påsken tog musten ur oss. Men tiden för datorer och så även bloggande har inte varit så omfattande på sistone. Tja vi jobbar på rätt bra och sover minst lika bra på nätterna. Men vi lever! Efter ett hästjobb med att få fason på Ingelas butik och till det huset fullt av folk över påsken så satt vi som två fågelholkar när påasken väl var över. Får man gå och lägga sig före nio på kvällen? Jajemen! Det får man!

Butiken rullar på. Under april ut så är öppettiderna fredagar 11-16 och lördagar 11-16. Ingela utökar troligen öppettiderna närmara sommaren.

I söndags var vi uppe i Näsum som ligger uppe i de nordliga utmarkerna. Det vill sägga strax norr om Bromölla. Lilla Sigrid hade ettårskalas! Den lillingen har tidigt fått smak för grädde. För egen del kan nämnas att förtjusningen för gräddiga efterrätter ofta varar livet ut. Men det är ju ett rätt delikat problem!

När vi inte åker runt och äter så donar vi som vanligt i trädgården. Att ordna vårbruket för hand tar minsann på rygg och armar. Även detta sover man gott av! Men nu börjar det ordna till sig. Vi har planterat ett persikoträd, hallonplantor, vi har satt en liten buxbomshäck. Dessutom har vi köpt ett nytta Aromaäpple som ska komplettera de äppelträd vi redan har. Dessutom ville Nisse ha lite nya vindruvor in till växthuset. Det blev en blå sort som heter 'Frankentaler' och en grön druva som heter 'Doctor Schmidtmans Sockerdeuva'. Gott! Ja växthuset är fullt av odlingar förståss. Gurkor, melon, paprika, peppar, tobak med mera. Ja det är väl inte konstigt att man blir trött på våren!

Gårdsboden är igång!

Efter några års arbete så slog Ingela äntligen upp portarna till butiken hemma i Vallby. En glad men lite trött Ingela tog emot många trevliga kunder under helgen.Vi måste ju visa lite bilder invändigt öch utvändigt för dom av er som ännu har missat att komma hit! Å glöm inte: http://www.hantverkeriet.se/

Helgen har verklligen varit fullmatad men trevlig. Förutom gårdsboden har vi haft besök i helgen av Ingelas döttras med familj har varit nere hela helgen. Emma, Alex och Sigrid tuffade hemåt mot Bromölla på måndagen. Kajsa åker mot Nyköping på onsdag.

Nisse har förutom att han lagat mat och bakat kakor åt hela familjen även hunnit skåda en hel del. Tidiga morgnar hela helgen. På söndagen kom Nisses fågelskådarpolare Jan Karlsson på besök. Han stannade över natten varpå det blev tidig uppgång och skådning på måndagmorgonen. Till stor glädje för oss båda så kammade vi in två kornsparvar vid Borrby och en svarthuvad mås vid Östra Hoby.

Ja det har inte bara skådats fågel. Det har putsats lite på huset,trädgården har fått en liten tillhyfsning. I söndags när regnet svepte in så passade Nisse på att bränna ner en stor bräd och rishög. Det är bra med regn ibland.

Hantverkeriet har satt upp skylten!

Nu är skylten är på plats! Här fejas och donas för fullt inför helgen. Nu är det inte mycket tid kvar. Det enda det är gott om är det som inte har hunnits med. Puh. Men roligt kommer det att bli. Framförallt spännande att se hur det går. Vi har ju inte gjort någon större reklam om butiken. Därför har vi inte ställt in förväntningarna så högt. Men alltid passerar det någon! Dessutom får vi huset fullt i helgen. Ingelas döttrar kommer. Kajsa, Emma, Alex och lilla Sigrid kommer torsdag kväll. Så medan Ingela donar med butiken så städar Nisse huset. Kylskåpet är fullt av öl, ägg och sill så påsken är färdig att påbörjas!

www.hantverkeriet.se

Påsken närmar sig

Nu börjar växtbäddarna bli klara inne i växthuset. Här ska växa gurka, tomater, paprika, spansk peppar och sötmelon. Ja det blir kanske lite till. Dom hade fina persikoträd på Tågarps plantskola. Men då skulle man kanske ha ett änne större växthus. Så det får nog bli en varm sydvägg om vi köper ett sånt. Men en vinranka ska vi väl få plats med någonstans.

Ingelas verkstad är nu riktigt tjusig. Vi nämnde tidigare att vi fick nya fönster insatta förra veckan. Vi ska kalka ytterväggarna också. Men det blir nog när vi putsar om resten av huset. Vilket ska ske under våren. (HOPPAS VI)

Ingela donar som aldrig förr med butiken. Hennes gamla klassiker "myrmuggen" har återuppstått. På Nisses inrådan tillverkade Ingela ett litet snapskrus också. Tja litet och litet. Det går i en rejäl snaps. Men Nisse är inte ledsen för det!

Så här till påsk drog Ingela även ihop några "Klara Kluck" till butiken.

Hantverkeriet öppnar Långfredagen!

Nästa vecka är det äntligen dags. En härligt stressad Ingela gnor och donar som aldrig förr! Det ska bli spännande nästa vecka och se hur det går. Ingelas butik öppnar långfredagen och kommer ha öppet hela helgen fram till och med måndag. Framöver i vår och sommar är det veckoslut som gäller som öppettider.

Firman har registrerat in firmanamnet "Hantverkeriet". Hantverkeriets Gårdsbod blir namnet på butiken. En viktig nyhet är att firman har skaffat en egen hemsida. Gå in på http://www.hantverkeriet.se/ ! Bloggen kommer nog att leva kvar ett tag i allafall. Men Ingela har ju så mycket annat att pyssla med. Så vi får se.

Våra nya fönster är nu insatta i verkstan. Det blev jättebra. Verkstan har aldrig varit så ljus tidigare. Förr hade vi masonit för de trasiga rutorna.

www.hantverkeriet.se

Det gror på fönsterbrädorna

Vi kör hårt med odlingarna även i år! Följande står på våra fönsterbräden just nu.

Kronärtsskocka                   Tomater (3 sorter)               Virginiatobak

Västeråsgurka                      Sötmelon                             Basilika (2 sorter)

Växthusgurka                       Paprika                               Violer (2 sorter)

Salladsgurka                         Sötpeppar

Det är mycket jobb kvar ute. Fortfarande ligger snö kvar, så någon jordbearbetning kan man inte ta tag i ännu på ett bra tag. Men vi hinner nog ikapp bara det börjar smälta lite. Bilden nere till vänster är tagen 19 april förra året. Så vi har en hel månad på oss att komma ikapp! Bilden nere till höger är tagen 18 juli förra året.

Där satt den!

Jag ville helst inte spä på mina höga fördommar. Men det tog inte ens ett dygn efter vårt besök i Bromölla så sa det bara tjoff igår eftermiddag. PANGFÖRKYLD menar jag! Stortuberkelen är här. Jag som trodde att man hade passerat de värsta smitthärdarna. Det smög inte på som det brukar utan den där rackars tuberkelen hoppade på mig utan förbarmelse. Små barn är farliga varelser. Inte nog med att de ofta är förståndigare än oss vuxna. De delar gärna med sig. Ja inte av förståndet dock.

Förkylningar har en god sak med sig. I vår familj infaller något av ett undantagstillstånd då. Kroppen är ur balans. Vad behövs då? Jo mera mat. Och absolut ingen nyttig mat. Här gäller det att mobilisera kroppen och chocka ut tuberkelen! Då behövs fett och socker! Till lunch masade jag mig ner i köket och stekte en varsin tjock äggakaka å bacon till det. Sen fanns det våffelmix. Vi delade på sex våfflor med vispgrädde och sylt. Nu till ikväll är Ingela ivägskickad för att köpa varsin pizza och en påse gotte. Kroppen ska ha redig mat när man är sjuk! Sen får man ligga och yra i sina feberattacker mellan målen. Det är ju för sent att äta vitaminer nu. Nu ska kroppen ha fett och socker. Det sunda livet får komma sen.

Aprilväder i mars

Norrut pratar man om aprilväder. Skåningarna som nästan aldrig har några riktiga vintrar har aprilväder redan i mars. I år är det stor frustration eftersom snö fortfarande ligger kvar ute. Vi är bevisligen fortfarande rätt nynerflyttade eftersom vi tycker att snö i mars är rätt normalt. Men det tycker inte skåningarna som nu går och frustar och stånkar.

På lördagen for vi upp mot Bromölla för att hälsa på Emma, Alex och Sigrid. På vägen upp stannade vi till i Rinkaby och i en gigantisk tygaffär med tyger i alla sorter och kulörta färger. Ett himmelrike för den som kan sy. Ja det kan ju ingen av oss. Men Emma ska sy en finklänning till Ingela. Det blir nästan ett optiskt buller av att se så många färger på en gång.

Efter en ordentlig genomgång av tygerna hade vi ett par tygprover med oss ut. Nisse hade redan vid ankomsten till tygaffären noterat att det låg en chokladbutik som granne. Efter ett så svettigt pass inne bland sytanterna så var ju ett besök i chokladbutiken ett måste. Fint och dyrt var det. Säga vad man vill om den här chokladtrenden som har svept över oss ett par år nu, men ibland tycker jag (Nisse) att man är lite väl överambitiös med fantasier kring choklad. Så verkar det bli med alla trender att de ska flippas ur och plötsligt kan man använda choklad till allt! I butiken hade de hudkräm av choklad, tvål av choklad, te med chokladsmak med mera. Man kunde åka dit och vara med på chokladskulpturkvällar. Eller provningar med choklad och vinäger. Personligen så är jag nog rätt tråkig, fantasilös och konservativ. Jag vill äta choklad som godis eller i efterrätter. Å då inte de där beska högkoncentrerade kakorna tack. Det verkar som att ju beskare choklad dessto finare ska det vara. Någon slags lagom balans måste det vara. Nu äter vi gärna finare choklad, men säger man schweziernöt så får man sura blickar bland dessa chokladfaschister! Men visst är det gott!

Ingela har nu drejat sina första muggar och den första brännugnen har precis blivit färdig. Till påsk tänker Ingela starta sin butik ute i verkstan så då måste det finnas ett litet sortiment att sälja av. Vi har inte hunnit med vad vi hoppats på med huset. Dessutom har vintern bromsat en del arbeten. Men vi "smygöppnar" till påsk. Vi hänger ut en skylt till konstrundan så får vi väl se hur det går. Man ska ju öppna försiktigt och sen  stadigt öka. Eller hur!

På "lokal" inne i stan!

Igår kväll var vi inne i stan, vi var i Hammenhög på Gästis! Dom smygöppnade igår efter två månaders renovering av lokalerna. Vi passade på att sladda in på deras grusplan med vår Saab-Spyker. Der blev en Oceanöl i baren med Staffan och Leif. Sen blev det en god och kaloriberikande äggakaka och mer öl inne i restaurangen. Äggakaka är gott! Vår Saab-Spyker står nu kvar borta på Gästis då vi tog benen hem mot Vallby efter den goda maten och ölen. Ja vi har gjort det förbi. Man får liksom välja. Öl eller bil, öl eller bil? Men bara det inte blåser småspik så brukar det vara en skön promenad. Dessutom stillar man sitt samvete eftersom man direkt bränner lite av äggakakan och ölen.

Finns det liv på MARS?

På Österlen är det ikväll klar himmel och stjärnklart. Planeten Mars lyser nu stark och klar högt upp på himlen. Tittar man ganska rakt upp så ser man en gulröd planet. För den oinvigde planetskådaren så lyser en planet med fast sken medan stjärnor pulserar med ett kallare sken. Tittar man med en kikare så ser man att planeten verkligen är rund. Det ser man aldrig på en stjärna. Tja skulle man hitta saturnus vilket man gör ibland så är ju inte den riktigt rund. Med en bra tubkikare kan man se ringarna av saturnus, vilka gör att saturnus är mer elipsformad.

Keramikverkstan är igång!

Nu är Ingelas verkstad nästan klar. Nytt klinkergolv är inlagt. Vi har vitkalkat innerväggarna och fått taket isolerat. Elen är färdigdragen. Drejskiva och ugn är inbaxade. Nu väntar vi bara på våra nya fönster som vi ska sätta in. Men nu kan ju Ingela ändå börja arbeta.

Lite av produktionen är redan igång utan drejskiva. Den som vill ha en ängel till påsk kan ju komma förbi. Jag hinner knappast dreja upp någon större prodiktion till påsk men lite muggar ska jag nog hinna dreja upp. Sen kommer jag att ha lite annat spännande som jag har tillverkat på Hantverkerietbloggen. Lite mer av min produktion kommer inom kort kunna se där.

Örn, Ikea och kaniner

Idag styrde vi kosan västerut. Nisse ville åka till Skabersjö mellan Svedala och Malmö för att försöka hitta en stäppörn som har övervintrat där. En sällsynt rackare som häckar i östeuropa och bort mot Asien. Eftersom Skabersjö bara ligger ett ordentligt stenkast från IKEA så följde naturligtvis Ingela med. Vi startade skapligt tidigt och var på plats redan vid halv tio. För en örn liksom en tonåring är detta tidigt. Örnar är definitivt inga morgondjur. Man brukar prata om "eagle hour" inom fågelskådarkretsar. Eagle hour brukar infalla ungefär mellan 12-14. Självfallet finns det piggare örnar och kanske framförallt vintertid när de måste ha lite mat. Nåja. Vi stod där i nästan tre timmar. Nisse fick en kort men knappast njutbar obs av örnskrället. Där satt den. In i listan med dig din malätna gamla fjäderhög! Det var trevliga tre timmar även om man hade önskat få se mer av den där örnen. Solen sken. I skyn kom insträckande lärkor och tofsvipor. Ingela fikade lite med mig emellanåt då hon inte satt i bilen och myste med tidningen "Lantliv".

Mot IKEA bar det sen. Det var för vår del premiär i det nyöppnade IKEA på Svågertorp. Dom har verkligen placerat det med omtanke så att Köpenhamnarna lätt ska kunna kliva av på Svågertorpsperongen och promenera in i butiken. Det lär ska vara världens till ytan näst största, tvåa efter det i Kungens Kurva. Nummer ett var restaurangen. Nisse skulle ha köttbullar och ingela nån kyckling av något slag. Det har slagit oss vilken standard det ändå är på maten på IKEA. Åker man in på en vägkrog utmed E4an någonstans i småland så får man tyvärr ofta mat som man knappt ens vill lägga på komposten hemma. IKEA serverar tusen portioner om dagen och det smakar ändå bra. Ja det är ju ingen gourmélunch man får. Men man är nöjd. Vägkrogarna kostar oftast det dubbla och maten är dubbelt så äcklig. Sen var det dags för en rundtur. Rent logistikmässigt var det bra byggt. Klart bättre än Kungens kurva i alla fall där man måste kliva våningarna upp och ner. Det enda lite märkliga var att man hade placerat kassan på våning två! Jo visst hade dom tänkt till med två jättehissar utanför. Men vi var rätt glada över att det var rätt lugnt i kassorna när vi skulle ut. Nu hade dom rullband ner mot bottenplanen. Men man kan ju bara tänka sig en lite överlastad kundvagn med en kund på släp komma som ett bowlingklot utför banan. Vi skulle ha lagerhyllor. Vällastade med våra hyllor samt en hel del annat tog vi hissen ner på bottenplan för att hitta bilen och åka hemmåt.

Under helgen som gick hade vi besök av Nisses mor Gun. Hon lyckades åka tåg ner till Malmö redan förra helgen vilket får räknas som en stor bedrift. Efter några dagar i Malmö tog hon Pågatåget över till Österlen för några dagar. Hon kom med våren för i fredags satte det igång att töa på allvar. Ja det är ju en del som ska bort. Men man ser på snön att den verkligen har sjunkit de här dagarna. När Gun var nere åt och drack vi alldeles för gott. Hm. Nisse har ett par frackbyxor som ska sitta bra innan sommaren. Men man får väl göra korta avbrott i fastan ibland! Bland annat lagade Nisse till kanin. Vi har gjort det tidigare någon gång och tycker faktiskt att det är riktigt gott. Man får ju vara lite försiktig när man ska bjuda folk. Folk har ju så svårt att äta de där söta. Men kalvar och lamm verkar gå bra! Nisse gör en gryta med lök, champinjoner, bacon, soltorkade tomater och ymnigt med grädde. Vi köper våra flådda, frysta och självfallet med tassarna kvar på. Varför tassarna på? Enligt hörsägen så lever det kvar sedan kriget att man alltid säljer flådd kanin med tassarna kvar på. Orsaken är att en flådd kanin utan huvud är i kroppen väldigt lik katt.

OS-MAT

Igår kväll fick Nisse en liten uppenbarelse. Det är inte varje dag en trög hjärna uppnår sådana toppnivåer minsann. Men lagom till skiathlonloppet för herrar skulle sätta igång så gick vi och la oss. Självfallet skruvade vi på radion. Vi låg och bläddrade lite slött i lite magasin och Nisse hittade en reklamannons som gjorde reklam för färdig raggmunkmix från Lindahls mejeri! Bra idé! Inte för att vi vurmar för mixblandning så är det bra att den goda raggmunken får komma fram i rampljuset igen! Det är ju en perfekt OS-mat för oss som sportar vid radion varje kväll! Ja däremellan skottar vi oss ut till vägen emellanåt. Det vattnades i munnen så idag klev Nisse ner i källaren med bestämda kliv för att bärga ett lass vinterpäror. Smeten gjorde Nisse men efter två usla och OS-ande försök vid laggen så räcktes gräddandet över till Ingela. Jo det är en konst att grädda raggmunkar! Nisse brukar göra äggakaka, men raggmunkar kräver en annan tålamod och närvaro vid stekpannan. Men ack så gott det är! Lite lingonsylt och lite stekt fläsk eller bacon till detta. Vi ska nog testa den mixen i reklamen också. Men som gamla prefabskeptiker så gör vi nog helst ändå egen smet.

Raggmunken har liksom ingen status i matvärlden. Sedan några år så är ju dess kusin rårakan lite inne på renomerade krogar. Plötsligt kan man sedan några år få råraka med lörom och lök lite överallt. Ja kanske lite annan variation än löjrom också för den delen. Men lika hip som rårakan har blivit, lika ohip verkar den fantastiska raggmunken vara. Vad är det som skiljer. Jo enligt MAT-bibeln (Vår Kokbok) så innehåller rårakan bara riven potatis och salt samt möjligen lite vatten för att få smeten lite flytande. Raggmunken innehåller även ägg, mjöl och mjölk. Sen finns väl olika receptvarianter. Vi har i en riven lök i raggmunk-smeten också. Rårakor är gott. Men det är en gastronomisk lycka att äta raggmunk med fläsk och lingonsylt.

Eller är det bara fantastiska matminnen som blandar sig i saliven när man äter? Raggmunk ska göras på gammelpotatis som har legat en tid i källaren så vi är perfekt inne i raggmunkstider nu! Om detta gäller även rårakor är dock för oss osäkert.

Ja vi TV-lösa kör ju vår OS-dos via radion. Eftersom allt går kvällstid så kan man krypa ner i sängen och ligga där å lyssna lite medan man läser eller pillar sig lite i naveln. Vi ställer radion på timer. Längre skidlopp är bra sängsport. Man hör starten. Sen slumrar man till lite. Om någon Svensk skulle vara med i täten framåt målet så höjs reportrarnas ljudnivå med 100 dB så att man vaknar i god tid innan mål. Om ingen Svensk är med så skriker inga reportrar på Sveriges radio minsann och man kan lugnt slumra vidare.

Österleningar är fegisar!

Klockan är strax efter 17 och redan för en timme sedan när jag tittade ut ur mitt kontor så var det alldeles tomt i korridirerna. Det var ett fasligt yrande idag om att det skulle komma lite snö. Hm. Det blåser ju knappt så det ska väl inte vara så farligt. Lite besviken får man väl lov att vara på den Österlenska vintern. Här har alla varnat oss för hur hemsk den Österlenska vintern är. Å så får vi en den värsta vintern på 25 år. Ja det har snöat och blåst lite. Men så farligt har det väl inte varit ändå. Åker man norrut en bit i landet så ser det ut så här varje vinter. Mest besviken är jag nog på att jag inte har varit insnöad en enda gång i år. Jag har lyckats ta mig till jobbet varje dag. Å hem också. Tack vare en liten förkylning innan jul så fick man ligga hemma på soffan några dagar den här vintern. Nåja. Klockan närmar sig kvart över fem nu så det är väl dags att bege sig. Ut å sladda mot Vallby med vår röda SPYKER.

Badrumsexperterna!

Hemma är det herrarna som tar hand om allt avloppsarbete. Nisse något motvilligt men plikttroget som en riktig hjälte. Gamla rör behöver lite omvårdnad ibland. Sigge är dock alltid med och deltar med största intresse!

Sigge har alltid varit intresserad av vårt badrum. Han är absolut inte rädd för vatten. Dessutom föredrar han att dricka färskt kallt vatten direkt ur kranen. Dessutom kan man leka lite med vattenstrålen.

Knäckebrödskung i hemvirkad fes!

Idag styrde vi kosan mot den lilla staden Ystad. Det är inte så jätteofta vi är där inne. Ystad är en aning större än Hammenhög och har en aning fler butiker. Nu åker man väl till Malmö eller Krisianstad om man verkligen ska shoppa. Men det är ändå lite trevligt med lite luftombyte. Idag var där rätt kallt och ruggigt. Märkligt noh tycker jag nästan alltid att det är lite gråkallt i Ystad. Inte på somrarna då. Simrishamn ligger ju också direkt vid havet och borde kännas lika kallt. Jag vet inte om husen ligger annorluna i Ystad så att vindarna drar igenom på ett annat sätt. När vi är i Ystad ser den manliga delen av oss till att själva shoppingen går rätt fort. Vi brukar avsluta med en fika och har man liksom gjort Ystad. Hem mot Vallby är alltid skönt att åka. Kaffet smakar alltid bättre där också av någon anledning.

I Ystad noterade jag människors huvudbonader. Det är väldigt intressant att vi har fått en riktig vinter för nu ser man folk som aldrig sätter något på huvudet verkligen har något på huvudet. Det man inte har i huvet får man ha på huvet. Människor som aldrig bär en mössa äger ändå oftast en mössa. Tider som dessa åker allt fram. Man ser verkligen olika tidsepokrar promenera omkring på gatorna. Gamla stenmarksluvor, stora öronlappsmössor av päls, hippa moderna huvudpottor från designbutiker. Nöden har verkligen ingen lag. Man måste ha något på huvet. Men jag tycker verkligen det är trevligt med den här stora mångfalden. Folk är så hunsade av modevärlden och alla vill helst gå klädda med exakt samma kläder för att inte sticka ut som annorlunda. Eller hur är det nu. Folk vill sticka ut och vara udda. Då köper alla det där udda och vips går alla omkring i samma udda kläder. Då är vi alla udda tillsammans. Nisses nya favorithuvudbonad har Ingela tillverkat själv. En virkad fes som Nisse går omkring med hemma.

Vårt knäckebröd tog precis slut. Vi hade två stora kartonger som vi köpt på fabriken i Leksand under semestern i somras. Utan knäckebröd klarar man sig inte. Nisse är en man med principer (som ibland kan gå till löjliga överdrifter). Men i Nisses hjärna så tillverkar inte Vasa knäckebröd. Vasa... dessa Schweizägda masonitbitar. Ska man köpa knäckebröd så ska det vara riktigt knäckebröd. Så vi stövlade in på ICA i Hammenhög. Där hade de bara små löjliga trekantsförpackningar. En sån räcker en dag hemma. Vi beställde en hel kartong riktiga paket av presonalen. Med stora ögon tittade de på oss. Finns det? Åjo. Vi fick vår kartong innehållande 12 härliga paket Leksands brungräddat. Mums!

Vädret är stabilt och snön ligger nu där den ligger. Ingela var verkligen inte glad förra helgen. Någon ny inhyrd stjärna röjde snö utmed vägarna här i Vallby förra helgen. Han tippade inte in snö på vår mark. Nä han satte ner skopan i backen och tryckte in allt som fanns i vägen fem meter in på vår mark. växtbäddar, rosor ja gud vet vad som han tryckte sönder. Var det vår mark han skulle röja? Var det inte vägen? Ja vår stackars ordförande för vägföreningen såg rätt trött och bekymrad ut när han fick se eländet. Vi får kanske ha 10 meters marginal från vägkanten nästa vinter ;-).

Nu börjar vår keramikverkstad bli klar. Vi har fått in klinkers på golvet, väggarna är vitkalkade och vi fick i dagarna också in isolering i innertaket. Verkstan ser nu riktigt fin ut. Nu väntar vi bara på de två fönster som vi har beställt från Gebo. Sen ska även elen slutföras så att Ingela kan köra drejskiva, keramikugn med mera. Ingela är mycket nöjd!

Snygggt med klinkers va? Ingelas keramik- vaser kommer att studsa fint i det nya golvet!

Fröklubben, mera vinter och planeten mars

I går kväll var vi inne i stan. Fröklubben inne i Hammenhög fyllde 1 år och där vankades fest på öl och Chillie sin Carne inne på Fröken Östergrens café. Vankas det öl så kan man faktiskt gå in till stan. Det var mycket trevligt och vi träffade många trevliga Hammenhögare (och liksom oss "omnejdare"). Det bor rätt mycket folk i Hammenhög, och framförallt en hel del inflyttade åretruntare (precis som oss). Det som är lite spännande är att alla inflyttade vill att det ska hända lite, så det gror faktiskt lite av kultur och happeningsatsningar i Hammenhög. Ja urhammenhögarna sitter såklart fortfarande inne och tittar på TV. Nåja, chillin och ölen var god. Det tog 40 minuter att promenera till fröken Östergren. Lite tuffare var det hem då vi hade en lätt piskande motvind med vass snö i ansiktet. Men lite envis ska man vara.  Men det tog 45 minuter hem och vi sov riktigt gott när vi la oss runt midnatt.

Under natten tilltog blåsten och även snön. I morse hade det yrt till ordentligt igen. Vi tror att det kommer att mojna framåt eftermiddagen. Vi har planer på att promenera över till Leif i eftermiddag. Vi får väl se nu. Bilen kan vi glömma. Vi får se. Om vädret vill så kanske vi går över åkern. Annars så spar vi det tills vädret vill. Vår planerade tur till loppisen i "bränneriet" mellan Gärsnäs och Östra Vemmerlöv ställde vi in. Bara dårar kör ut med bilen som det såg ut i morse. Men å andra sidan är det bara dårar som går hem från Hammenhög i det väder som rådde i natt. Se Nisses homevideoproduction: Vindpinad i Vallby

Jodå. Vi kom bort till Leif. Vi klev över åkrarna bort mot Rävåkra mot Vallby 38. Det var trevligt att se Leif och hans hus. Inte minst smakade Oceanölet riktigt bra efter vår promenad. Snön ligger likt sanddyner ute på åkrarna. De ligger i ondulerade dyner. Mellan dynerna är det nästan barmark och man ser nästan rapssvålen titta fram. Dynerna är inte jättehöga men det känns bra i benen att pulsa igenom.

När vi gick hem från Leif igår hade vinden nästan lagt sig helt och det var stjärnklart. Månen var jättefin stor och rund. Rakt ovanför månen ses just nu planeten MARS. Den lyser klar och lite gulröd. Tydligen har inte mars kunnat ses så bra på många år. Jupiter såg vi inte till igår. Jag vet inte riktigt var den ska ligga just nu. Annars så brukar den jätten vara ganska lätt att hitta.

MERA VINTER OCH MICROBIRDING

Vi klarade ut den senaset vinteryran också. Det kom snö vid 11-tiden igår och till det så blåste det upp. Nisse hade den goda smaken att köra hem via småvägarna över Simris, Viarp förbi Gnalöv bort mot Bolshög och vidare bort mot Vallby. Förbi Viarp var det inga problem men borta mot Gnalöv så var sikten närmare NOLL. Allt är bara vitt och vart vägen är får man gissa. Smart vägval Nisse! Men efter att ha krypkört efter vägkäpparna så passerades både Bolshög och Glimminge hus. Hem kom man faktiskt!

I morse var det klart och nästan vindstilla. Det ända som påminde om gårdagens väder var de stora snövallar som vi fick skotta undan för att komma åt bilarna. Annars har vi haft kanonväder idag. Sol, klarblå himmel och nästan ingen vind.

Idag klämde Nisse in art 100 på årskrysslistan. En jorduggla som siktades vid Skillinge på lunchen. Nisse tillsammans med ett helt drös vettvillingar i Simrishamn tävlar om att se flest fågelarter inom kommunen under 2010. MICROBIRDING. Naturligtvis sker deltagandet på störtsa allvar. Denna högst seriösa tävling skojar man inte om! Målsnöret passeras vid tolvslaget på nyårsafton. Men idag spräckte Nisse 100-vallen och Nisse ståtar stolt i ledningen! Nu är det bara 11 månader kvar! En lång fajt mot det Ärofyllda guldet. Stackars lilla Ingela.

Kalkade väggar och vinterpromenader

Helgen har avlöpt med arbete och vinterpromenader. Vi har en sällsynt långdragen vinter. Eller så är vintern som den var förr. Alla ni som nostalgiskt pratar om forna tiders vintrar är väl nöjda nu. Så väldigt mycket snö är det inte. Alldeles lagom för vår skull. Men kylan biter i så den lär ligga ett tag till.

Vi håller på att kalka väggar inne i Ingelas blivande verkstad. Det är rätt slabbigt att daska på kalkvatten. Men det går rätt fort. Fyra strykningar har vi hunnit med i helgen och resultatet syns redan! Väggen bakom Ingela var grå innan vi började i lördags! Ny el fick vi indraget till verkstan i veckan. Vi behöver ju bättre el till drejskiva och ugnen senare. Det är den som hänger i taket och dinglar. En snabblösning för att vi ska kunna köra varmluftsaggregat. Den ska färdigställas senare. Vi har beställt klinkers till golvet som levereras och läggas nästa vecka. Men det gör vår snickare Bengt-Ingvar. Nisse hade säkert kunnat göra det. Men Ingela ville inte ha ondulerade golv. Varför ska allt vara platt och rakt för?

I lördags åkte vi till Skillinge och promenerade söderut till Norrekås innan vi vände. En härlig vinterdag med lite bitig vind i kinderna. Vi har våra favoritstrandpromenader här nere. Oftast åker vi ner till Örnahusen och går antingen norrut till Skillinge eller söderut mot Mälarhusen. Fina dagar är det en hel del flanörer ute och promenerar. Sämre dagar kan man vara nästan ensam. Husen utmed sträckan gapar tomma. Det är sannerligen inte många åretruntare som bor längs kusten. Och det är sannerligen det som är det finfina med Österlen. Större delen av året har man stora delar av kusten för sig själv.

Idag söndag åkte vi upp till Brösarps station för att lukta lite på tallar och granar. Kommungränsen är lite märklig här uppe. Brösarp och större delarna av Brösarps backar tillhör Tomelilla. Men Brösarps station och norrut tillhör Simrishamn ända upp till Kristianstadgränsen. Men man har satt kommunskylten nere vid Brösarps backar för att inte förvilla folk. Man har ju inte flyttat till Skåne för barrskogarnas skull. Barrskogarna här är egentligen inte så mycket att ha. Riktigt fina gammelgranskogar med blåbär, mossa med mera finns norrut. Inte i södra Skåne. Man har full förståelse för varför skåningar inte gillar barrskogar när de ser ut som de gör här nere. Men Skåne har ju andra kvalitéer!

Efter Brösarp åkte vi ut på Ravlunda skjutfält som är ett av Österlens häftigaste naturlandskap. Ett av naturens Dr Jekyll och Mr Hyde. Ena dagen ett öppet paradisiskt öppet landskap med  (sommartid) hästar, får och faktiskt ett och annat lamadjur. Nästa dag så dundrar skjutövningar över fältet. Vi hoppas att det går bra för den sista spillra militärer som finns kvar. För vi hoppas att området blir kvar i det skick som det är. Så militären får gärna fortsätta att öva. När det inte är övning så är det populärt bland betydligt fler än oss att åka ut på det gigantiska området. Det verkar populärt att flyga såna där fallskärmar. Jag tror det ska heta "hang-gliders"?! Nåja, åk dit i vår eller sommar och åk från Haväng norrut upp mot Knäbäcksdösen och Flodahusdammen. Ni kommer att utbrista "OJ VAD HÄFTIGT"! Men man måste hålla koll på skjutövningarna innan man åker upp. Men övningstiderna når man på nätet!

Taigans blå lilla ädelsten

I söndags drog vi kosan mot Osby. Ingen av oss har varit där tidigare och ingen av oss har väl trott att vi ska dit heller. Titta på en Sverigekarta så ser ni hur långt upp det faktiskt är. Att Skåne verkligen går så långt upp i norr! För en Österlening så är det väldigt långt! Nästan lite exotiskt. Anledningen till vår resa var att Nisse hade fått ett larm om en stationär blåstjärt som höll till runt en villatomt i södra Osby. Arten är mycket sällsynt och i södra Sverige finns det ytterst få fynd. Dom häckar i sibiriens taigagranskogar och majoriteten av de få Svenska fynden är också gjorda i norrbottens granskogar. Om man tycker att det är långt till Osby så är norrbotten som att åka till ett annat solsystem! Blåstjärten har alltid varit mytomspunnen. Denna lilla sibiriska ädelsten är inte bara sällsynt utan också mycket vacker. Honan (vilket vi såg i Osby) är vacker. Hanen nästan overkligt blåskimrig. Att en tät sibirisk granskog kan innehålla något sådant!

Till vänster en hona så som vi såg den i Osby. Notera den blå stjärten! Till höger en finsk bild på en vacker hane. 

Nu undrar ni säkert hur jag får Ingela att dra iväg 10 mil upp i småländska delarna av skåne för att i snålblåsten glo på en pippifågel. Självklart drar man en vals om att det hade varit trevligt med en fika i Kristianstad. Men min Ingela är inte dum. Eftersom Nisse helst aldrig lämnar Österlen så har hon lärt sig att det ofta finns en fågel i närheten av Nisses utflyktsförslag. Men Ingela hänger så gärna på. I söndags var det riktigt ruggigt väder. Så på hemvägen åkte vi in i lilla fina Åhus och firade blåstjärten med att ta oss en kaffe och en semla.

Vinterstorm över slätten

Det blåser hårda vindar från nordost. Vindarna smäller på rätt bra. Det skulle enligt SMHI blåsa uppåt 22 meter per sekund idag. Jag har för mig att undre gränsen för storm är 23 meter per sekund. Vindarna får ju en jäkla skjuts överslätten. Det faller ingen snö ovanifrån och tur är väl det. Då hade folk garanterat blivit insnöade. Men all snö som "ligger" flyger runt och blandar sig med åkerdamm som vindarna slipar bort från åkrarna. Jo bitvis är det barmark, men här och var ligger meterhöga snövallar. Ja ligger och ligger, med vindarna kryper nästan snövallarna runt. Idag sitter man inne och tittar inte ut om det inte är absolut nödvändigt. Men vi har fått röra på oss ändå. Vi har en härlig snöpropp på vägen alldeles bakom huset. Igår eftermiddag skottade vi loss två bilar. Under förmiddagen idag har vi hunnit med en bil. Nisse börjar föra statistik nu. Allt som allt denna vinter har vi nu skottat loss fyra bilar. Traktorerna plogar rätt duktigt. Men en timma efter att de passerat så är vägen liksom borta. Tur att snökäpparna är uppe. Det ska mojna lite till i morgon. Men 10 sekundmeter blåser rätt bra det med. Vissa väderrapporter lovade snö i morgon. Då kan det bli lite knepigt! Men det blir väl inget med tanke på SMHIs så bristfälliga prognoser. Så vi får väl se. Man kanske stannar hemma och är lite umbärlig i morgon. Ibland är det lite skönt att låta naturen råda. Man får gott finna sig i att det inte är någon större idé att ge sig ut. Man kan åka till jobbet på tisdag istället. Men alla fattar inte det. Det är väl såna människor som vi får skotta fram bakom huset. Utan vare sig mössa, vantar eller snöskyffel i bilen. Ge oss mera snö kung Bore. Kom an bara din luspudel! Oss skrämmer du inte!

Bromölla, nyår och Vallby kyrka

Helgerna har löpt på lugnt. Julen firade vi ensamma. I mellandagarna hann vi upp till Bromölla en sväng för att hälsa på Emma, Alex och Sigrid som har flyttat upp dit till sitt nya hus. Ett jättefint hus som dom hyr! Platsen ligger precis på gränsen till Blekinge. Riktiga snapphanemarker med andra ord. Farligt område alltså! Samojeder bör vakta sin tunga!

Till nyår kom Håkan, Eva och Dixon ner från Stockholm. De kom dagen innan nyårsafton och åkte på nyårsdan. De flög från Stockholm vilket tar mindre än en timma. God mat, skumpa och finfina fyrverkerier att beskåda på himlen. Ja vi hade inga egna, men det såg fint ut från Hammenhögshållet.

Vallby kyrka är belägen i Vallby tre kilometer öster om Hammenhög. Kyrkan är helgad åt helgonet Sankt Laurentius och kyrkan byggdes under 1100-talet och är sedan dess ombyggd flera gånger. I takvalven inuti kyrkan finns det välbevarde kalkmålningar från 1400-talet. Under 1800-talet byggdes korsarmar och ett nytt ljust kor. Kyrkan kan räknas till "herrekyrkorna" då herrarna på Glimmingehus, från 1500-talet och 400 år framåt, har haft Vallby som sin kyrka. Jens Holgersen Ulfstand (forna byggherre för Glimminge hus) och hans far Holger Jensen ligger begravda under väldiga figurstenar i kyrkans kor (nu i tornet).

Å varför nu detta historiska snedsprång? Jo Nisse gick å friade för en dryg månad sedan. Så i sommar blir det bröllop i Vallby kyrka.