I Ystad noterade jag människors huvudbonader. Det är väldigt intressant att vi har fått en riktig vinter för nu ser man folk som aldrig sätter något på huvudet verkligen har något på huvudet. Det man inte har i huvet får man ha på huvet. Människor som aldrig bär en mössa äger ändå oftast en mössa. Tider som dessa åker allt fram. Man ser verkligen olika tidsepokrar promenera omkring på gatorna. Gamla stenmarksluvor, stora öronlappsmössor av päls, hippa moderna huvudpottor från designbutiker. Nöden har verkligen ingen lag. Man måste ha något på huvet. Men jag tycker verkligen det är trevligt med den här stora mångfalden. Folk är så hunsade av modevärlden och alla vill helst gå klädda med exakt samma kläder för att inte sticka ut som annorlunda. Eller hur är det nu. Folk vill sticka ut och vara udda. Då köper alla det där udda och vips går alla omkring i samma udda kläder. Då är vi alla udda tillsammans. Nisses nya favorithuvudbonad har Ingela tillverkat själv. En virkad fes som Nisse går omkring med hemma.Vårt knäckebröd tog precis slut. Vi hade två stora kartonger som vi köpt på fabriken i Leksand under semestern i somras. Utan knäckebröd klarar man sig inte. Nisse är en man med principer (som ibland kan gå till löjliga överdrifter). Men i Nisses hjärna så tillverkar inte Vasa knäckebröd. Vasa... dessa Schweizägda masonitbitar. Ska man köpa knäckebröd så ska det vara riktigt knäckebröd. Så vi stövlade in på ICA i Hammenhög. Där hade de bara små löjliga trekantsförpackningar. En sån räcker en dag hemma. Vi beställde en hel kartong riktiga paket av presonalen. Med stora ögon tittade de på oss. Finns det? Åjo. Vi fick vår kartong innehållande 12 härliga paket Leksands brungräddat. Mums!
Vädret är stabilt och snön ligger nu där den ligger. Ingela var verkligen inte glad förra helgen. Någon ny inhyrd stjärna röjde snö utmed vägarna här i Vallby förra helgen. Han tippade inte in snö på vår mark. Nä han satte ner skopan i backen och tryckte in allt som fanns i vägen fem meter in på vår mark. växtbäddar, rosor ja gud vet vad som han tryckte sönder. Var det vår mark han skulle röja? Var det inte vägen? Ja vår stackars ordförande för vägföreningen såg rätt trött och bekymrad ut när han fick se eländet. Vi får kanske ha 10 meters marginal från vägkanten nästa vinter ;-).
Nu börjar vår keramikverkstad bli klar. Vi har fått in klinkers på golvet, väggarna är vitkalkade och vi fick i dagarna också in isolering i innertaket. Verkstan ser nu riktigt fin ut. Nu väntar vi bara på de två fönster som vi har beställt från Gebo. Sen ska även elen slutföras så att Ingela kan köra drejskiva, keramikugn med mera. Ingela är mycket nöjd!
Snygggt med klinkers va? Ingelas keramik- vaser kommer att studsa fint i det nya golvet!
