JORDANIEN DEL 2

Dana

När vi hade gjort 5 timmar i Petra så körde vi på måndageftermiddagen upp mot Dana. Om Petra är ett bergområde så är Dana ännu mer ett bergområde. Dana är inte ett ställe för de som gillar sol och bad. Hit åker man om man är intresserad av att vandra eller rent av naturintresserad. Ett stort bergsmassiv med en långsträckt dalgång som sträcker sig långt västerut ända ner till Aravadalen och Israeliska gränsen.

Dana village, den lilla byn Dana är en liten ruinby med max 10 bofasta familjer. Byn är en gång i princip övergiven men återflyttning pågår. Numera finns ett litet naturcenter i byn. Här finns även minst fyra små hotell för den som vill övernatta. Vi bodde på Dana Hotel. Ett hotell som drivs i kollektivform tillsammans med byborna i Dana. I Dana var det lite kyligt på nätterna så här satt de medhavda sovsäckarna bra. Frukosten var underbar med den godaste Baba ganouch vi har ätit. Kvällsmaten var god och väl tilltagen. Efter maten drack man gott arabiskt te till underhållningen.

 

Nisse hade tre fåglar som han gärna villa komma åt i Dana. Gåsgam, Ökenuv och den mytomspunna klippugglan. På kvällarna satt vi vid branten och lyssnade efter ugglor. Ökenuvarna ropade riktigt bra både vid skymningen och tidigt vid gryningen. Klippugglan var inte riktigt lika ropvillig. Men vi hörde den! Det firas med en liten whiskey såklart! Här sitter Ingela på balkongen till Danas lilla naturcenter där man hade panoramautsikt över dalen. Gåsgamarna fick vi titta på dagtid. Som mest såg vi 8 stycken. Det är ju så att när man ser en ny art så måste man ju fira det med en liten artsup. När vi åkte hem hade Nisse kammat in 17 nya arter. Vi hade en mycket trevlig resa! I Dana träffade vi Malik. En naturguide som kunde en hel del om fåglar. Han ville gärna hjälpa oss lite. Lite skeptiska var vi eftersom det oftast brukar sluta med att de i slutändan vill ha betalt. Ingela passade på att ta lite välbehövlig relax medans Nisse passade på att ta pulsen på Malik. Men man ska inte tro illa om alla. Malik var riktigt trevlig och Nisse fick lära honom en hel del om småfåglar som han inte kunde så mycket om. Han ville inte alls ha betalt utan tyckte det var riktigt trevligt och lärorikt med en skådardag tillsammans med en likasinnad. Han bjöd oss bägge på varsin lunchpåse från naturcentrets kök.

Skymningen över Dana var mycket vacker!

Vi bodde två nätter i Dana. Nu tror ni att Ingela hade jättetråkigt i Dana. Men vi är bägge två överens om att Dana var vårt bästa besök på resan. Trevligt hotell, härlig natur och trevliga och avslappnade bybor. Vi trivdes jättebra i Dana. Efter en tidig frukost på onsdagmorgonen så begav vi oss iväg norrut. Vi skulle köra ca 15 mil upp till Suwayma vid döda havet.

Sinaiglansstare

Döda havet

Från Dana så körde vi över de dramatiska bergen på en mycket vacker väg genom de sterila rosa bergökenmarkerna. När man väl kom ner till andra sidan nere vid sydsidan av Döda havet så var det till e helt annan miljö. Trots det salta vattnet så pumpar man upp vatten till omfattande odlingar av tomat, bananer, aubergine med mera. Det myllrade av folk. Det var odlingar överallt.

Levantbulbyl

Man måste ju äta också. Jordanskt tunnbröd, glada kon, pepparkakor och gammeldansk. Kan det bli bättre! Sen var man nöjd och glad. 

En strålande Ingela framför Döda havet. Visst kan ni nästan ana Israel på andra sidan? 

Vi skulle köra upp till norra delen av döda havet där vi skulle bo och bada på hotell Holiday Inn i den lilla staden Suwayma. Hotellet var ett riktigt lyxhotell. Hur tråkigt som helst. Vi hade gjort ett skapligt pris när vi hade bokat hemifrån. Receptionisten ville försöka krama ut ännu lite mer pengar och frågade om vi ville ha poolutsikt för 400 kronor extra. Men varför ska man sitta i hotellrummet och titta på poolen? Vi var bara här för att ta oss ett bad i den beryktade baljan. Kusten vid döda havet är ganska dramatisk och det är inte lätt att ta sig ner och bada överallt. De stränder som finns är ofta upptagna av hotell eller andra profitörer. Men vi installerade oss i vårt rum utan poolutsikt. Sen var det dags att bada!

Det var verkligen en upplevelse! Man flöt som en kork. Det gällde att ligga på rygg. Rullade man över på mage så var det svårt att komma upp. Rimmat fläsk får verkligen en ny innebörd. Man ligger där och guppar som en annan julkorv. Sen ingår det att man ska smeta in sig i den svarta leran. Man skulle torka till lite i solen innan man plaskade i igen. Bra för huden tydligen. Jordanierna själva skakar väl på sina huven inför denna galenskap. Men det var en rolig upplevelse.

Döda havet är inte stort. Ma kan skönja Israel på andra sidan. Så det är nog ca 2 mil brett och 6-8 mil långt. Det minskar och sjunker hela tiden. Både Israelerna och Jordanierna pumpar ur vatten ur Jordanfloden för att kunna odla tomater och apelsiner. Så döda havet blir mindre och mindre. Men fortfarande duger det till att lura ner lite togiga turister som ska kleta in sig i lera och flyta runt med magen i vädret.

Vad vacker du blev älskling! 

På natten blåste det upp rejält. På torsdagmorgonen var det full sandstorm. Nisse skulle försöka hänga in en Tamarisksparv utanför hotellet vid gryningen. Men det blev noll och intet. Man hade inte blivit förvånad över att se en stormfågel när palmerna står som strutar i vinden. Klockan 9 på morgonen körde vi söderut. Färdiga med Döda havet och det tråkiga lyxhotellet. Nu hade vi ca 30 mil att köra. Vi skulle göra en avstickare till Wadi Fidan innan vi skulle avsluta i Aqaba till kvällen.

Ja vi körde bägge två!

Wadi Fidan

Wadi Fidan är en låglänt ökendalgång som är glest bevuxen av bland annat Akacior. Här och var bor beduiner och rätt var det är så kommer en bunke kameler gående. Nisse skulle leta lite ökenarter. Vi såg arabskriktrast. En fågel som kan liknas vid en sandfärgad ökenskata. Vi såg grön dvärgbiätare, vackra fåglar som är alldeles smaragdgröna med blåa kinder. Vi såg palestinasolfåglar. Svarta små kolibriliknande fåglar. Den svarta fjäderdräkten glänser likt en stare i purpurviolett och grönt. Jo man kan hitta mycket skojigt där ute!

 Grön dvärgbiätare.

Aqaba 

Efter flera dagar på resa var vi på torsdagkvällen tillbaka i Aqaba. Vi hade hela fredagen att spendera i stan. Ja lördagförmiddagen också innan flyget skulle gå. Fredagmorgonen ägnades åt Aqaba Birds Observatory som ligger vid reningsverket alldeles invid överfarten till Eilat. Ett jättebra ställe för fåglar, men man är påpassad av de Jordanska militärerna hela tiden. I princip bara ett Gunnebostängsel skiljer här Jordanien från Israel och nåde den som går för nära. Vi hade en trevlig förmiddag och blev bara kollade av militären en gång.

Eftermiddagen ägnades åt Aqaba centrum med shopping, fika och mat. Fredagen är ju arabernas helgdag. Först är det fredagsbön. Man behöver inte gå i moskén utan bönen basuneras ut i högtalare från moskéerna. Så man kan lyssna lite med ena örat medans man sippar på lite kaffe. De arabiska sötsakerna är verkligen goda! Mördeg, nötter och honung är det oftast. Små och goda till lite arabiskt kaffe. Fredagen är verkligen Arabernas lediga dag. Badstranden nere i Aqaba centrum är fylld av familjer som njuter av sol, arabiskt kaffe och vattenpipa.

Lördagmorgonen innan avfärden mot flygplatsen ägnades åt en promenad vid stranden och koloniområdena. En trevlig och skön promenad. Hemma är det kallt och grått så bäst att passa på att njuta av värmen. Koloniområdet var fyllt av fåglar såsom huskråkor, palmduvor och halsbandsparakiter.

Halsbandsparakiter

 Inte vilken kråka som helst! Huskråka.

En spännande resa var till ända. Det var skojigt och lärorikt. Nu ska vi vara hemma ett bra tag. Men man kan ju börja drömma lite framåt.

JORDANIEN DEL 1

JORDANIEN
Alldeles precis hemkomna efter en vecka i Jordanien. Det lilla nyvaknade turistlandet i mellanöstern. Vi har haft en välfylld vecka varvat med sol, bad, natur och kultur. Vi flög från Kastrup till Aqaba förra lördagen och kom hem sent igår kväll.


AQABA
Stan är i storlek med Malmö (ca 300 000 invånare) och ganska lagom och behändig att röra sig i. Man kan i princip gå till det mesta i stan. Man vaknar prick klockan 5 av böneutroparna varje morgon. Har man somnat om så kör dom en omgång till klockan 05.30. Alldeles lagom för frukosten serveras från klockan 6. Eftersom vi hade mycket inplanerat var detta utmärkt för oss rastlösa! Gryningen kommer ca 06.30 och då vill man vara igång!

Vi hade några timmar i Aqaba efter att vi hade landat  förra lördagen. Dessutom ägnade vi fredagen och timmarna i lördags innan vi skulle tillbaka till flygplatsen. Aqaba är mycket mat, fika, shopping och dylikt. Hundratals butiker som säljer allt! Det arabiska kaffet och de små söta arabiska bakverken är goda!

Nere längs stranden i Aqaba löpte långa rader med kolonilotter. Man odlade ruccola, rädisor, koriander, lök, olika kålsorter med mera med mera. Det var mycket trevligt att promenera här med stranden på ena sidan och kolonilotterna på andra sidan.



Aqaba ligger i norra delen av Aqabaviken som är en del av Röda havet. Längst upp kan man skönja Eilat som bara ligger ett stenkast bort. Tittar man på andra sidan så breder Sinaihalvön (Egypten) ut sig. I Aqabaviken låg stora lastfartyg som skulle ut i Indiska oceanen eller via Suez upp till medelhavet.

Från vårt hotell var det 5 minuters promenad ner till gyttret i gamla stan. 10 minuter ner till stranden. Det var inget lyxhotell direkt. Men man sov gott och frukosten var godkänd.

Vi hyrde egen bil i Aqaba. En liten automatväxlad Citroeng C3. Ingen av oss var van vid automat. Men efter ett tag var det riktigt bekvämt. Framförallt i de backiga vägarna uppe i bergen. Vägarna var mycket bra. De hade fartgupp överallt. Det var inga problem att köra. Ingen blinkade och störst går först. Alla hade bucklor och repor. Nästan som att köra bil i Simrishamn alltså!




 

Innan vi gav oss iväg på Jordanska landsbygden så körde vi ner till Aqaba South Beach för att ta ett premiärdopp i Röda havet. Vattnet i röda havet var riktigt varmt och skönt. Eftersom det var morgon så var det fortfarande lite kyligt i luften. Men då var det extra skönt att kliva ner i det varma vattnet. Man ville nästan inte upp. Vi var ensamma på stranden under morgonen. Nisse hann skåda lite och lyckades hitta ökenpipare, ökenstenskvätta, tofslärka.





Stranden var rätt grovkornig och stenig. Det var ju inte Mälarhusen direkt. Badplatsföreskrifterna var lite svårförstådda!



WADI RUM

Efter badet körde vi upp mot Wadi Rum som ligger nordost om Aqaba ca 7-8 mils körning. Wadi Rum är en del av en stor bergsöken med stora bergsmassiv och däremellan finkornig sandöken. Vägarna var bra och asfalterade så färden gick bra. Vi stannade till ibland för att Nisse skulle titta på lite fåglar. Ökenstenskvätta, snårsångare, sorgstenskvätta, örnvråk, stäppörn med mera.

Bergen var verkligen magnifika och vackra. Det är ju verkligen ett helt annat landskap än i Sverige!

Inne i Wadi Rum ligger en beduinby. Dom tjänar numera pengar på att sälja jeepturer i öknen. Ja kamelritter också för den delen. Vi nöjde oss med att dricka lite arabiskt kaffe i byn. Getter och hundar går överallt. Nisse hittade även en kyrkogård som han var tvungen att ta kort på. Inte lika noga med gravskötseln här inte. Begravd är begravd och ingen man behöver lägga någon energi på. På sin höjd lite lecablock.

  

 

PETRA

Från Wadi Rum upp till Petra var det ca 11 mil upp över bergen. Det var en lite svettig bilfärd i staden som nu heter Wadi Musa. Branta backar, smala gator och folk som parkerar mitt på gatan. Stan har mängder med hotell. Men vi åkte ner och tog in på ett hotell nära entrén till Petra som heter Petra Inn. Det var verkligen lågsäsong här nere. Det var bara ett rum till uthyrt. På hotellet höll man på med renovering och det luktade bensin i korridirerna. För 600 spänn somnade vi gott i ångorna och vaknade prick klockan 5 till böneutroparna. Efter frukost gick vi mot entrén.

Petra är dyrt. Riktigt dyrt att besöka. Inträdet är numera ca 500 spänn per person. Men är man i Jordanien så vill man ju se det. Det vet dom ju om Kung Abdullah och kompani. Så det man inte kan tjäna på olja får man tjäna på turister.  Från entrén red vi de 800 meterna ner till Siqcanyonen. Sen fick vi gå ytterligare ca 1 km genom Siq.

Det var en magnifik vandring genom Siq ner till det egentliga Petra. En lång, smal snirklande gång ner mot tempelstaden.

Petra är uthuggen i de rosa sandstensbergväggarna. Det finns riktigt gamla lämningar från området, men staden började på riktigt ta sin form från ca 600 år före kristus. I början var det Nabateerna som byggde upp staden. Petra låg precis utmed en handelsväg som gick från orienten, över Oman upp över mellanöstern och bort mot Rom och Europa. I början levde Nabateerna som plundrare men övergick senare till att mersofistikerat driva in pengar genom tull. Det som transporterades var bland annat silke, kryddor, myrra med mera. Runt år 40 efter kristus hade staden ca 30 000 invånare. Senare bekämpade Romarna ner Nabateerna och tog över kontrollen av staden och hadelsvägen. Petra lär ska ha levt som stad fram till ca 1200-1300 efter kristus då staden av någon anledning föll i glömska.

Petra var trevligt. Vi promenerade runt i ca 5 timmar vilket vi tyckte var ganska lagom. Till Nisses lycka hittade vi sinairosenfinkar, blåtrastar, palestinasolfågel.

Ingela fick ett foto på två Petraåsnor tillsammans med en Vallbyåsna. Katterna i Petra såg välmående ut. Det gjorde dom inte överallt!

Fortsättning följer. Efter Petra ska vi mot Dana...

Jul och nyår

Jul och nyår har passerat med god mat och mycket snö. Som vanligt så har vi ätit så att man nästan skäms i jul. Förutom julafton så hann vi med tre julbord (ja Ingela bara två). Även om det har gått ett par veckor sedan så måste vi ändå omnämna julbordet på Gästis i Hammenhög. Det bästa detta år! Gästis har förstått finessen med att inte ha så många rätter som möjligt utan istället satsa på kvalitét. Det vinner dom på. Snyggt och gott! Årets julbord var dekorerat med pepparkakshus. Husen var modeller på hus i Hammenhög! Dessutom har dom ju en ny Jukebox!

Julen firades i Nyköping. Vi lyckades lämna Skåne via Sturup på onsdagkvällen, i grevens tid innan snöovädret grep tag om Österlen. Lite tur ska man ha! Sen var det julmat i fyra dagar. Efter landningen fick vi avnjuta den nygrilljerade skinkan hemma hos Håkan och Eva i Sollentuna. Hos Håkan och Eva har vi en egen privat hyrbilsfirma. Vi har bra förmåner där då övernattning och mat ofta ingår i den billiga hyran! Färden bar på torsdagen ner till Nyköping där vi firade med de flesta av våra släktingar kors och tvärs! Som vanligt så var vi usla på att ta bilder. Ingela lyckades föreviga Nisse iförd Fés sittande på en gunghäst. Ja vi har ju alla våra egna små jultraditioner...

När vi kom hem så var alla snöstormar över. Det hade tydligen varit bedrövligt i Skåne. Folk hade fått fira jul på varsina håll. Bara att åka till grannbyn var omöjligt. Vallby var stängt för biltrafik i tre dagar och vägen till Hammenhög blev framskottat först på annandagen. När vi väl var hemma så började det mesta att ordna till sig. Men vi hade lite att skotta fram. Källaren, bilen, grårdsboden med mera.

 Nyår firade vi uppe i Näsum norr om Bromölla där Emma, Alex och Sigrid bor.

 Vi åt gott och fick en lång och härlig promenad på nyårsafton.

Vinter och fåglar

Long time no see. Vintern biter sig kvar i Skåne. Få trodde väl på att det skulle bli ytterligare en snövinter i Skåne. Trots att ett gäng vidskepliga skumma varelser hade spått i kaffesump att det skulle bli så. Vädret är lite lynnigt vissa dagar. Det snöar inte uppifrån utan det yr sidledes. Även om det inte är några enorma mängder snö så yr allt omkring. När det blåser kan man skotta samma snö flera gånger om dagen. Men det är ju trevligt med en vit jul! Klart mycket trevligare än en normal skånsk vinter. Dvs grådis och regn. Hittills har jag tagit mig till jobbet varje dag och hem likaså. Skåningar är lita av kärringar när det gäller snö. Det ojas och stånkas en hel del här nere.

Nu när vi äntligen har lite snö så passar ju fågelmatningen dessto bättre att hålla i ordning. Vi har ordentliga fågelautomater som är tillverkade av ventilationsrör. De rymmer mella 10-15 liter. Mat köper vi från Järrestads Härads Lantmannaförening (JHL). Vi brukar gå in på foderavdelningen och köpa säckar av havrekross, vete, kornkross med mera. Sen köper vi lite solrosfrö och vi blandar själva i en tunna en ordentlig vildfågelblandning. Enkelt! Fåglarna kommer i mängder. Pilfinkar och gråsiskor, gulsparvar, domherrar, grönfink, talgoxe, blåmes, koltrast, rödhake, turkduva. Ja visst har vi även råkor, skator och kajor. Här missunnar vi ingen! Råkorna måste trivas bra hemma hos oss!

Nisses vildfågelblandning!

Grundreglerna är ganska enkla när det gäller fågelmat. När det är kallt så behöver de energi. Energi får de ur fett och socker. Frön innehåller fett så länge de är hela eller krossade med skal på. Vitt bröd innehåller alltså inget alls. Inte heller vita makaroner eller vitt polerat ris. Fett finns även i fläsksvålar, talgbollar, smör, ister, kokosfett med mera. Det går att mata fåglar med det mesta som finns i kylskåtet. Men det ska vara naturliga produkter och inte förstört med en massa konstiga tillsatser. Julskinka går förvisso bra att lägga ut. Men fåglar behöver precis som oss människor vatten om de ska klara av salt mat. Vatten är en bristvara vintertid och julskinkan är ofta välsaltad. Men finns det vatten så är det inga problem. Tänker man till lite vad det gäller salt och tillsatser så kan man testa lite. Man har ju ofta matrester hemma som har legat en eller två dagar för länge men som inte är direkt dåliga.

Frukt innehåller naturligt socker. Äpplen, päron skalade bananer äter de gärna. Jag hittade ett par gamla vindruvsklasar ute i växthuset som jag hängde ut. De är snart renätna.

Ikväll ska vi promenera bort till Hammenhög för att besöka gästis och deras julbord. Vi går dit och går hem. Det julbordet kommer verkligen att kännas välförtjänt! Och Gott!