Sydnäktergal på Öland

I helgen drog vi på en kortsemester mot Öland. Kortsemester är två dagar, dit söndag och hem måndag. Går man upp med tuppen så hinner man en hel del. Tro mig! Självklart gäckade en fågel! Det possitiva med fågelskådning är att man ger sig ut på resor som man annars aldrig hade drömt om. Man ser platser som aldrig får vara med i turistbroschyrerna. Denna gång skulle vi lyssna efter en sydnäktergal och platsen var Algutsrum på Öland. Närmare bestämt fotbollsplanen i Algutsrum.

Sydnäktergalar är skymnings-/nattaktiva fåglar. Så vi unnade oss en god glass i den fina lilla hamnen i Kristianopel på vägen upp. På söndagen hann vi även med ett besök i Arontorps naturreservat och ett besök vid Möckelmossen. Möckelmossen är en häftig plats som ligger mitt ute på set stora Alvaret. Här får man verkligen en känsla för det tuffa livet ute på det karga Alvaret. Okej då.... Är du naturintresserad så åk hit! Om inte så åk någon annan stans där du kan köpa glass eller något annat trivialt. Vid möckelmossen hittar man den endemiska växten ölandssolvända samt den lika endemiska lilla bergskraban. Surfa på dom om ni vill veta mer!

Framåt skymningen var det samling vid fotbollsplanen vid Algutsrum och ett 10-tal skådare samlade sig spännda vid det norra målet där den hade setat sedan några dagar (nätter). När skymningen föll körde den igång. Lyckliga som små barn på julafton stod vi och njöt av sången! Den blev nummer 360 på Sverigelistan! Den är släkt med vår näktergal men den haren betydligt vackrare och mer melodisk sång. Vår näktergal har en mycket hårdare och inte riktigt lika melodiös sång. Om ni läser romaner från syd-/mellaneuropa och england och de nämner den vackert sjungande näktergalen så är det sydnäktergalen dom menar och inte vår nordliga näktergal.

Vi sov i bilen nere vid Sebybadet som ligger nere vid sydöstra öland. Vi hade hela badet för oss själva hela natten och en bra bit av morgonen. Det blev frukost vid havet innan vi framåt förmiddagen körde ner till Ölands södra udde. Där finns ju Sveriges högsta fyr Långe Jan och Ottenby fågelstation. Fyren har vi klättrat upp i förut och det är ett kämpigt konditionstest vill jag lova! Så denna gång beundrade vi fyren nerifrån med en kaffe och kladdkaka.

Vi tuffade så sakteliga hemmåt och passerade Stufvenäs Gästgiveri på vägen hem. Nisse hade ju inte lyckats få äta sina älskade kroppkakor så då fick man ju testa något annat kulinariskt. Det ligger längs kusten en liten bit söder om Kalmar. Inte samma klass på maten som Gästis hemma. Men i det stora hela godkänt.